etron_rev C
2012-01-29

Copyright 2011, 2012
E-Tron AB
All rights reserved

Ordlista

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y X Å Ä Ö

A
AC
Alternating Current se Växelström

Anod
Den positiva elektroden i ett batteri.

B
Batteri
Ett batteri är en komponent som innehåller lagrad energi och gör den tillgänglig i elektrisk form för andra komponenter som är anslutna till den. Det som i dagligt tal kallas för batterier är i själva verket celler.

Ett batteri består av flera celler Ofta är flera celler ihopkopplade till ett block. Vanliga bilbatterier består i regel av block om  sex blyackumulatorceller som är seriekopplade till att ge 12 volt. Ett batteri består ofta av flera block i serie för att ge 48 volt, 72 volt eller t o m 352 volt.

Den vanligast förekommande typen av batteri lagrar energin elektrokemiskt (galvaniska celler). En galvanisk cell genererar elektrisk spänning när cellen undergår en kemisk reaktion. Batterier är galvaniska celler och återladdningsbara batterier verkar vid uppladdningen som en elektrolytisk cell. Även bränsleceller, där knallgas (vätgas) tillförs för att generera elektrisk energi, är galvaniska celler.

Vissa typer av batterier får en viss mängd energi vid produktionen. När denna energi förbrukats är också batteriet förbrukat och ska avfallssorteras enligt kommunens bestämmelser. Andra batterityper kan återuppladdas genom att de ansluts till en annan elektrisk spänningskälla. Ett batteri eller enstaka cell, som är avsedd för återladdning, kallas ackumulator.

När ett batteri kopplas till en förbrukare börjar en ström av elektroner att röra sig från den negativa polen (katoden) genom förbrukaren till den positiva polen (anoden). Inga elektroner stannar kvar i förbrukaren och förbrukas på något sätt. Strömmen av elektroner pågår tills skillnaden i laddning mellan polerna har jämnats ut. Elektronerna har då flyttat sig från minuspolen till pluspolen. När batteriets spänning har jämnats ut kan inte elektronerna längre röra sig genom lampan, och batteriet har tagit slut. Det är viktigt att rätt pol på batteriet (+/-)ansluts till rätt kontakt på produkten när batteriet ansluts.

Användning
Elektriska batterier används i ett mycket stort antal olika elektriska produkter såsom bilar (bilbatteri), mobiltelefoner och ficklampor. I programminnesstyrda (PMS) apparater såsom; datorer, diskmaskiner, TV-mottagare etc används ofta speciella minnesbatterier även när apparaterna normalt är nät-anslutna. När batteribyte sker i en produkt med flera batterier bör du byta samtliga batterier på en gång och helst bara använda nya, alternativt fulladdade batterier av samma typ, märke och styrka. Då det är möjligt bör batterier temporärt avlägsnas från produkter som inte används under en längre tid. Detta för att förhindra läckage, som kan skada såväl batteriet som produkten och miljön.

Förvaring
Batterier förvaras torrt och svalt. Batterier ska inte förvaras i värme, utsättas för direkt solljus eller eldas upp. Varm förvaring förkortar livslängden, kall förlänger det. Vid förvaring i en frys har batterier mycket låg självurladdning och håller fullgod kapacitet i åratal. De måste dock förvaras i tätslutande, vattentätt omslag för att inte fuktskadas av kondens. Batterier ska inte heller utsättas för direkta slag eller stötar.

Livslängd
Batterier har ett bäst före datum som är satt till ett visst antal år efter tillverkningsdatum. Då du köper ett batteri bör du förutom att försäkra dig om att det inte är använt tidigare, även kontrollera bäst före datumet, eftersom batteriet kan ha legat länge på exempelvis ett butikslager innan du konsumerar det. Detta gäller inte minst då du köper elektronikprodukter där batterier ingår i produktförpackningen. Bäst före datumet är dock bara ett riktmärke och anger inte den faktiska livslängden på batteriet. Batterier som förvarats eller hanterats felaktigt kan korta livslängden avsevärt.

Självurladdning
Alla batterier har en viss självurladdning, varför de så småningom tar slut, även om de inte är inkopplade till någon förbrukare.

Ackumulatorer
En elektrisk ackumulator är en kemisk spänningskälla som går att återställa, d.v.s. laddas om. Denna typ av batterier kallas även för sekundära batterier. Namnet kommer av att elektriciteten i ackumulatorn kommer från en annan energikälla, d.v.s. sekundärt.

Även när ackumulatorn avger ström, förbrukas polmaterialens kemiska ämnen men på ett sådant sätt att reaktionen även i praktiken är reversibel dvs omvändbar. Till skillnad från ett engångsbatteri kan ackumulatorns poler kemiska sammansättning återställas genom att man kopplar en yttre spänningskälla till polerna. Då laddas ackumulatorn och när polerna är återställda är ackumulatorn laddad.

Vanligen medför de kemiska reaktionerna att varje sekvens urladdning-laddning är förenad med viss materialtransport. Detta i kombination med att åtminstone någon av de kemiska föreningarna vid ackumulatorns poler, antingen i laddat eller oladdat tillstånd, har dålig elektrisk ledningsförmåga eller kemisk löslighet gör att ackumulatorer har begränsad livslängd: Varje gång ackumulatorn urladdas kan den efter ny laddning återfå bara nästan samma kapacitet som före urladdningen. Trots över 200 år av intensivt utvecklingsarbete är detta problem ännu olöst och är något som begränsar bland annat användningen av elbilar.

I samband med olämplig laddning, ibland även i samband med självurladdning, händer att elektrolyten sönderdelas och med tiden förbrukas.

Bränsleceller
Bränslecellen kan sägas vara ett mellanting mellan primärbatterier och ackumulatorer. Den aktiva substans som förbrukas under urladdning tillförs då utifrån i stället för att regenereras på sådant sätt som sker i ackumulatorer. Under förutsättning att bränslet är absolut rent har bränsleceller teoretiskt och snart sagt även praktiskt oändlig livslängd.

De flesta bränsleceller arbetar ännu med gasformiga bränslen men det finns inget som säger att det måste vara så. Fasta bränslen bör vara elektriskt ledande och åtminstone sönderdelat (exempelvis pulver) så att nytt bränsle kan tillföras. Vidare bör sönderfallsprodukterna vara lösliga så att det lätt kan avlägsnas. Detta medför så stora praktiska svårigheter att bränsleceller vanligen arbetar med gasformiga och vätskeformiga bränslen.

Några typer av ackumulatorer:

• Blyackumulator
• Nickel-kadmiumackumulator
• Nickel-metallhydridackumulator
• Litiumjonackumulator

Batterier och miljö
Batterier, som innehåller tungmetaller, och som inte samlas in innebär en risk för miljön i allmänhet och vår hälsa. Generellt försöker man därför gå ifrån batterier med tungmetaller. I Sverige och flera andra länder finns system för att samla in batterier. Det har nu beslutats av EU-parlamentet att hela EU ska införa motsvarande system från och med 2008. För närvarande samlas batterier in i sju EU-länder: Belgien, Sverige, Österrike, Tyskland, Nederländerna, Finland och Frankrike. 2002 var Belgien det land som lyckades samla in flest batterier (59%) med Sverige på andra plats (55%).
Alla hushåll bör välja att köpa batterier med kända miljömärkningar såsom svanmärkta batterier, vilka inte anses vara miljöfarliga, även om de behöver sopsorteras som batterier.
Ökad försiktighet gäller när man köper MP3-spelare och annan hushållselektronik med inbyggda laddningsbara batterier. I den typen av utrustning förekommer fortfarande ganska ofta batterier med tungmetaller. Hushållselektronik ska därför aldrig bara kastas i soporna utan sopsorteras korrekt.
Bilbatterier innehåller höga halter av bly och ska alltid kasseras på ett korrekt sätt. Bly i naturen hamnar till slut i människan och kan orsaka sjukdomar och skador.
Kvicksilver från insamlade batterier återvinns och deponeras permanent. Orsaken är att man generellt vill gå ifrån all användning av kvicksilver. Andra tungmetaller från batterier återvinns och återanvänds. Undantaget är ev. tungmetaller i brunstensbatterier och alkaliska batterier.
Alkaliska batterier har större energiinnehåll än brunstenbatterier och kan därför vara att föredra till energikrävande produkter. Alla brunstensbatterier och alkaliska batterier deponeras tillsvidare. Orsaken är att en del av dessa deponerade batterier innehåller mindre halter av tungmetaller vilket försvårar återvinning.
Laddningsbara batterier är generellt bättre för miljön genom att de kan användas flera gånger. Konsumentverket räknade vidare ut 2002 att man på 200 uppladdningar sparar över 4000 kr. Man bör dock observera att även uppladdningsbara batterier har en begränsad livslängd och är försedda med bäst före datum.

Sopsortering av batterier
Batterier klassas i Sverige som farligt avfall och uttjänade batterier ska därför sorteras på detta sätt:
Lösa småbatterier - lämnas i batteriholkar
Produkter med inbyggda batterier - lämnas på återvinningscentral, i elektronikbutik eller enligt lokala bestämmelser.
Bilbatterier - lämnas till miljöstation, återvinningscentral eller till säljare av bilbatterier.

Blyackumulator
Blyackumulatorn (även populärt kallad "blybatteriet") är den vanligaste typen av bilbatteri. Den är tung, men lagrar mycket energi. Den består i huvudsak av poler av bly och blydioxid (blysuperoxid) samt en elektrolyt av svavelsyra utspädd med vatten. En blyackumulator måste underhållas genom att man fyller på vatten, eftersom vattnet långsamt avdunstar, varvid svavelsyrans kontakt med blyet minskar. Elektrolyten ska normalt stå ca 15 mm över elektrodernas översta kant. Vanligt kranvatten innehåller oftast klor, vilket förstör batteriet. Vattenpåfyllningen måste därför göras med speciellt batterivatten som är destillerat eller ännu bättre avjoniserat. Det finns även slutna, underhållsfria blyackumulatorer, där elektrolyten är i form av en gel.
I och med att koncentrationen hos elektrolytens svavelsyra följer ackumulatorns laddningstillstånd kan detta enkelt bestämmas via mätning av elektrolytens densitet ("syravikt"). Detta kan ske med en syraprovare (oftast en areometer eller refraktometer). I vissa ackumulatorer byggs små, utifrån synliga flottörer in vilka flyter så länge ackumulatorn är laddad och batterisyran tung. Hos dessa kan man snabbt och bekvämt se om ackumulatorn är laddad eller ej.

Polspänning
Skillnaden i summan av bildningsenergi för de föreningar som ingår i de elektrokemiska reaktionerna blir bestämmande för ackumulatorns polspänning. Detta innebär att även elektrolytens koncentration inverkar på polspänningen som vid ytterst svag svavelsyra är mycket nära 2,00 V per cell men stiger med ökad syrakoncentration. Polspänningen är därför lägre vid urladdat batteri men kan uppgå till 2,15 - 2,17 V vid fulladdade startbatterier med högsta tillrådliga syrakoncentration och 2,07 - 2,10 V vid fulladdade stationära batterier där syrakoncentrationen hålls lägre för att minska självurladdningen och öka ackumulatorns livslängd. Med kännedom om polspänningen vid fulladdat och urladdat batteri skulle man således ha möjlighet att bedöma laddningstillståndet via mätning av polspänningen. Spänningen påverkas dock så mycket av uttagen ström att det endast är när batteriet stått ganska länge helt obelastat som denna metod är möjlig. I synnerhet efter laddning bör man vänta minst 15 - 20 timmar innan spänningen med någon större säkerhet kan antas avspegla laddningstillståndet.

Elektrolyten
Som nämnts deltar elektrolyten i den kemiska reaktionen och syravikten varierar därför med laddningstillståndet, uppgår till sitt största värde när ackumulatorn är fulladdad och påverkar även polspänningen. Vid hög syravikt ökar även batteriets uttagbara ström, dock på bekostnad av livslängd och självurladdning. Tillståndet vid nära helt urladdad ackumulator är det som rent praktiskt bör få avgöra batteriets innehåll av svavelsyra.
I samband med laddning och självurladdning sönderdelas elektrolyten i knallgas (väte och syre). Det därigenom förlorade vattnet behöver då ersättas med destillerat vatten. Om inte detta sker kommer så småningom delar av plattorna stå över elektrolyten. Detta är skadligt av tre skäl: Mest uppenbart är förstås att de över elektrolyten stående delarna ej kan delta i laddning och urladdning men de torrlagda delarna tenderar även att snabbt sulfatera och förstöras permanent. En låg syranivå och litet vatteninnehåll är även förenad med hög syrakoncentration vilken tenderar att sulfatera och permanent förstöra även övriga delar av plattorna. Ett batteri som stått utan skötsel så länge att det självurladdat totalt och elektrolytnivån sjunkit kan därför betraktas som förstört och helt oanvändbart även om det inte framgår av att batteriet exempelvis skulle frusit sönder som det i så fall ofta brukar ha gjort.
Kontrollera gärna elektrolytnivån före laddning, men fyll inte för mycket. Elektrolyten stiger nämligen något under laddning. Det är inte heller nödvändigt att skruva av påfyllningspropparna vid laddning. Sådant ökar bara risken för stänk och vid vanlig användning i exempelvis en bil skall propparna sitta på.
Slutna batterier utrustas ibland med katalysatorer som återför (rekombinerar) bildad knallgas till vatten. Dessa batterier varken behöver eller kan efterfyllas. Dock förbrukas undan för undan elektrolyten även hos dessa: de två polerna självurladdas nämligen olika snabbt och vid lagring respektive laddning uppstår då ett överskott av ömsom syrgas ömsom vätgas vilka lämnar batteriet utan att kunna rekombineras till vatten.
I takt med att batteriet åldras och kapaciteten sjunker binds mer och mer av elektrolytens sulfat permanent vid plattorna och batteriets högsta syravikt sjunker. I och med att då även kapaciteten sjuker är dock syravikten vid urladdat batteri densamma och man skall aldrig frestas att justera syravikten i efterhand: Dels förlorar man då möjligheten att följa batteriets åldring, dels ökas självurladdning, sulfatering och åldringstakt med högre syravikt.

Restladdning
Hos blyackumulatorer är batteriets åldring beroende av hur nära fulladdat tillstånd batteriet befinner sig. En viss procent av den aktiva massa som övergått i blysulfat övergår med tiden nämligen i grovkristallin helt oupplöslig blysulfat som ej mer kan laddas.
Mot slutet av laddning sjunker den ström som batteriet kan ta till sig. Uppdrivs då spänningen ökar inte laddningshastigheten utan överskottsströmmen resulterar bara i knallgasbildning. Det är således laddningstillståndet dvs restladdningen som bestämmer hur mycket laddningsström batteriet kan ta emot. Detta gäller alla ackumulatorer.
Om batteriet används i ett fordon där larm, radio eller lampor är igång även när laddning ej sker hela tiden kommer batteriets laddningstillstånd att anpassa sig så att batteriet kan ta emot en nyttig laddningsström som svarar emot andel tid batteriet laddas och urladdningen. Eftersom denna restladdning kan vara ganska stor innebär sådant strömuttag att batteriet dels aldrig är helt uppladdat, dels att batteriet åldras påtagligt snabbare än batterier där strömuttag i vila helt saknas. Har man ett fordon där sådana strömuttag förekommer bör man därför ladda batteriet via nätansluten laddare åtminstone någon gång per månad.

Gammalt batteri
Om batteriet börjar bli svagt eller få dålig kapacitet bör man för kolla hur gammalt batteriet är. Blyackumulatorer blir sämre med tiden och måste till slut bytas ut.

Ojämna celler
Ett batteri kan ha ojämna celler. När ett batteri har ojämna celler bestäms batteriets kapacitet av den sämsta cellen.

Kortslutna celler
Cellerna i ett batteri kan kortslutas. Det kan bero på genomslag i separator eller att slamrummet fyllts. Batteriet får då lägre tomgångsspänning. Slam i batteriet upptäcks genom att syran färgas brun, ett sådant batteri bör bytas.

Sulfaterat batteri
Om batteriet står oladdat en längre tid bildas ett lager blysulfat på elektroderna som verkar som en isolator. Detta kallas för en sulfatering och upptäcks genom att batteriet får dålig kapacitet samt att det går mycket fort att ladda batteriet, endast ett par minuter. Problemet är att det går lika fort att ladda ur batteriet igen. Sulfateringen kan hävas genom att man laddar batteriet med låg ström under en längre tid. Bäst är dock att alltid ha batteriet fulladdat för att förhindra att sulfateringen uppstår.

Torrt batteri
Ett batteri bör alltid ha syranivån cirka 10 mm över plattorna. Om batteriet saknar elektrolyt över hela plattan förstörs det på kort tid. Att nivån i batteriet sjunker kan bero på för kraftig laddning, sprickor i batteriet eller att vätskan med tiden dunstar bort. Vanligt kranvatten innehåller ämnen som är skadliga för batteriet, för påfyllning skall destillerat avjoniserat vatten, även kallat batterivatten, användas. Om plattorna sticker upp över syrans nivå under för lång tid kan de få en permanent skada och måste bytas ut

D
DC
Direct Current = likström

Densitet
Densiteten av ett material uttrycks som kvoten av massan av en given mängd material och massan av samma mängd vatten. Kallades förr för specik vikt. Densitet större än 1 betyder tyngre än vatten, mindre än 1 innebär lättare än vatten. Densiteten av elektrolyten  i ett batteri kan användas för att mäta laddningstillståndet hos batteriet.

Diod
Dioden är en aktiv icke-linjär elektrisk komponent som idealt leder elektrisk ström i endast en riktning. Namnet kommer av att den har två elektroder, katod och anod. Ström kan bara gå från anod (pluspol) till katod (minuspol) - men inte tvärtom. Dioder användes bl a för att göra om växelström till likström.

E
Elektrolyt
Elektrolyten även kallad syran som finns i ett blybatteri är en blandning av i huvudsak destillerat vatten och en mindre del svavelsyra. Det finns även s.k. gelad elektrolyt i de s.k. dryfit underhållsfria eller rekombinerade systemet som det också kallas. Där har elektrolyten en "gelé/fast" form.

Elbil Sverige
är en ideell och obunden förening för elfordonsintresserade. Det är platsen för dig som vill lära dig mer om elfordon och träffa andra elfordonsintresserade. Elbil Sverige har även hand om EV World Sverige. Föreningen Elbil Sverige har för tillfället drygt 200 medlemmar men antalet är stadigt ökande. Den enda regelbundna aktiviteten har under många år varit nyhetsbrevet ELFIR-nytt, men det senaste året har aktiviteter på lokal nivå börjat spira.

Energi

Energi är något som medför förändring, rörelse, eller någon form av uträttat arbete. Energi kan vara lagrad eller något som överförs. Ibland avses med energi helt enkelt "utfört arbete".
SI-grundenheten för energi är joule (J), men även enheterna kalori (cal), voltamperesekund (V·A·s), wattimme (W·h) och elektronvolt (eV) används. Den totala energin i ett slutet system bevaras alltid och kan bara överföras från en energiform till en annan och aldrig skapas eller förintas. Detta faktum - "energins oförstörbarhet" - kallas energiprincipen.

Energidensitet
Mäts i Wh/m3. Definieras som mängden energi som kan lagras per volym batteri. Ett batteri med hög energidensitet kan göras mindre.

F
Fotovoltaik
Fotovoltaik är det område inom det förnybara energikällorna som behandlar den direkta omvandlingen av solljus till elektrisk energi. Denna teknik utnyttjas genom så kallade solceller, eller fotovoltaiska celler. På grund av den ökade efterfrågan av koldioxidneutrala energikällor under senare år har tillverkningen av och forskningen kring solceller och fotovoltaiska anläggningar ökat kraftigt. Solcellsproduktionen har dubblerats vartannat år och ökat med i genomsnitt 48% varje år sedan 2002, vilket gör det till snabbast växande energiteknologin i världen.

Fotoelektricitet
är ett fackområde som sysslar med direkt omvandling av ljusenergi till elektrisk energi. Den fotoelektriska effekten i flerskiktsmaterial av halvledartyp, solceller, utnyttjas för att bygga upp anläggningar för elproduktion.  

Förnybara energikällor
Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. De flesta förnybara energikällor, som vind-, vatten- och bioenergi, härrör ursprungligen från solenergin, ett undantag är tidvattnet. Solen i sig är egentligen inte förnybar utan kommer en dag slockna, men detta är så långt i framtiden att det knappast är relevant för människan. Fossila bränslen (kol, olja och naturgas) räknas inte som förnybara. Dessa förnyas visserligen men under en väldigt lång tid, många miljoner år. Dessutom förbrukas de idag i en högre hastighet än vad de förnyas. Kärnkraft räknas vanligtvis inte heller som förnybart, eftersom den baseras på ändliga resurser. Förnybar energi är en förutsättning för vad som brukar kallas hållbar utveckling. Förnybara energikällor ses också ofta som fördelaktiga ur miljösynpunkt, inte minst för att de inte spär på växthuseffekten.

H
Halvledare
Halvledare är material som inte leder elektrisk ström lika bra som en ledare, men inte heller utesluter strömledning som en isolator. De grundläggande materialen i de flesta moderna elektroniska apparater är halvledare. Ett rent halvledarmaterial som till exempel kisel leder ström genom termiskt exciterade elektroner. Det gör att vid för låga temperaturer ökar ledningsförmågan i ett halvledarmaterial dramatiskt när temperaturen stiger, då antalet tillgängliga exciterade elektroner ökar exponentiellt med temperaturen. För vanliga ledare sjunker däremot den elektriska ledningsförmågan eftersom spridning mot kristallgittrets rörelser, fononer, ökar.

Hybridbil
Hybridbil är en typ av bil som utöver en vanlig förbränningsmotor (vanligen bensin- eller dieseldriven) även har en eller flera elmaskiner elmotorer och batterier som hjälper till att driva bilen. Man säger elmaskin och inte enbart elmotor eftersom samma elmaskin kan arbeta som motor om den matas med elektricitet, och som generator ifall den dras runt av till exempel en bil som rullar.
Förbränningsmotorn och elmaskinen eller elmaskinerna arbetar tillsammans för att i första hand åstadkomma två förbättringar:

• Att hjälpa förbränningsmotorn att arbeta med hög verkningsgrad.
  Hybridtekniken hjälper förbränningsmotorn så att verkningsgraden blir så hög som möjligt och när bilen står still stängs motorn av för att undvika onödig tomgångskörning. Då blir bränsleförbrukningen och utsläppen lägre.
• Att återvinna rörelseenergi vid inbromsning (Regenerativ bromsning).
  Den energi som finns i bilens rörelse kan till en del återvinnas vid inbromsning genom att låta elmaskinen bromsa bilen. Elmaskinen fungerar då som generator som ger elektricitet som lagras i batteriet. Elektriciteten används sedan för att accelerera bilen igen.

Växlingen mellan bensin- och elmotorn sker automatiskt, liksom styrning av laddningen. Bränsleförbrukningen reduceras mest i bilköer eller stadstrafik i låg fart. En förbränningsmotor utan hybridteknik har under sådana förhållanden hög förbrukning på grund av dålig verkningsgrad vid låg belastning. Vid stillastående är förbränningsmotorn i en hybridbil avstängd, utom när den behövs för uppvärmning vintertid.

Batteriernas egenskaper är avgörande för en hybridbils prestanda. I till exempel Toyota Prius och Honda Civic Hybrid används batterier av typ nickel-metallhydrid (NiMH). Försök pågår även med litiumjonbatterier. Vanligast är att hybridbilar är helt självförsörjande när det gäller batteriladdning - det vill säga att all laddning sköts av förbränningsmotorn via generatorn samt eventuellt tillskott vid inbromsning (genom att elmotorn utnyttjas som generator vid motorbromsning). En sådan bil tankas och körs som en vanlig bil. Det går också att göra hybridbilar som dessutom kan laddas via en extern strömkälla - så kallade plug-in-hybrid eller laddhybrid - men sådana finns ännu inte i produktion.

En hybridbil klassas i vissa fall som miljöbil.

För hela bilen är den korrekta benämningen elhybridbil, men oftast används det kortare hybridbil. Ordet hybrid kommer från latinets hyb'rida som betyder korsning. En hybridbil kan alltså ses som en korsning mellan en elbil och en vanlig bil, och konstrueras för att få de bästa egenskaperna från de båda.

Hydrid
En hydrid är en kemisk förening med väte bundet till ett eller flera andra kemiska ämnen. Exempel på hydrider är: metan (CH4 ) och vatten (H2O)

J
Jonisation
Jonisation är en process där atomer eller molekyler avger elektroner och blir positivt laddade joner. Motsats: rekombination. Jonisation sker t.ex. i kemiska reaktioner, vid fotojonisation och vid påverkan av joniserande strålning. Med termen menas även process där en neutral atom eller molekyl tar upp elektroner och då blir en negativt laddad jon.

K
Katod
Katod är den negativa elektroden i ett batteri (eller annan enhet).

Kilowatt
1000 watt . Effektmått som motsvarar cirka 1,34 hästkrafter.

Kondensator
En kondensator är en passiv elektronisk komponent (jämte resistorer, och induktorer (spolar). Den har förmågan att lagra en viss elektricitetsmängd. Kondensatorn karaktäriseras av sin kapacitans C som mäts i enheten farad.

L
Laddningscykel
En laddningscykel motsvarar urladdning och återuppladdning av batteriet till 100 %.
Under en laddningscykel används all energi i batteriet, men det behöver inte innebära att batteriet bara laddats en gång. Du kan t.ex. lyssna på din iPod några timmar en dag och använda hälften av laddningen, och sedan ladda upp den helt igen. Om du sedan gör samma sak nästa dag räknas det som en laddningscykel, inte två. En laddningscykel kan alltså ta flera dagar. För varje laddningscykel minskar batteriets kapacitet något, men batterierna i bärbara datorer och iPod klarar många laddningscykler innan de är nere på 80 % av den ursprungliga kapaciteten. I likhet med andra uppladdningsbara batterier kan de så småningom behöva bytas ur.

Hur du maximerar energianvändningen
Hur länge batteriet kan försörja din dator eller enhet beror på hur du använder den. Om du t.ex. ser på en DVD-film laddas batteriet ur snabbare än om du arbetar med vanlig ordbehandling.

Laddningsplats för batterier
Person eller personer som gör tillsyn av batterier skall använda skyddsutrustning enligt Arbetarskyddsstyrelsen författningsbestämmelser AFS. (Arbetsmiljöverkets Författningssamlingar)
Laddningsplatsen skall vara uppmärkt och utrustad med skyddsutrustning enligt AFS.
Önskar ni information eller hjälp med er specifika laddningsplats, samt utbildning/information om risker och säkerhet vid arbete på arbetsplatsen, kontakta gärna E-Tron AB för rådgivning och beskitning.
 
Laddningsplatser för elfordon
Aktuella platser finns på www.uppladdning.nu
Se även Laddningsplats för batterier

Laddningstillstånd
Laddningstillstånd är mängden elektrisk laddning i batteriet, uttryckt i procent av skillnaden mellan den fullt ut och det helt urladdade tillståndet.

Likström
Likström DC (eng. direct current), är en benämning på elektrisk ström som alltid har samma riktning, till skillnad från växelström där strömmen periodiskt byter riktning.
Ofta används symbolen =, till skillnad från växelströmmens ~, för likström. Alla elektroniska kretsar behöver likström för att kunna fungera då transistorer och andra halvledare bara leder ström i en riktning. I vägguttag finns växelström och likströmsberoende apparater måste därför omvandla växelströmmen till likström. Perfekt likström har samma styrka hela tiden, men det är nästan omöjligt att uppnå. Batterier ger den mest stabila likströmmen, men de tappar kraft efter en tids användning och då sjunker spänningen. Apparater som omvandlar växelström till likström ger ofta en pulserande likström. Spänningskurvan ser ut som en sinuskurva delad på mitten. Lite bättre nätaggregat ger en mer stabil spänning med hjälp av diodbryggor och kondensatorer, men uppnår ändå inte perfekt likström.

Litiumjon-batterier
Uppladdningsbara litiumbaserade batterier är den batterityp som ger bästa prestanda i  bärbara datorer och iPods. Det är en standardtyp av batterier som återfinns i många olika produkter.

Litiumjon-polymer
Litium Polymer batterier är en vidareutvecklad variant av laddningsbara Li-Jon batterier. Denna batteriteknologi är också ett miljövänligt alternativ samt är många gånger ett populärt första val då denna celltyp finns i ofantligt många olika storlekar och har låg vikt. Litium Polymer kan tillverkas i mindre serier till en relativt låg kostnad.
Polymera litiumjonbatterier har högre energidensitet än nickelbaserade batterier. Det ger längre batteritid och lägre vikt, eftersom litium är den lättaste metallen.

M
Metallhydrid
En metallhydrid är en kemisk förening mellan väte och någon metall. Det finns två huvudtyper. I den ena typen är metallen en alkalimetall eller en alkalisk jordartsmetall. Föreningarna av denna typ är jonföreningar, så väte förekommer som minusladdade hydridjoner. I den andra typen är metallen en övergångsmetall. I sådana fall bildas interstitiella hydrider, där väteatomer eller vätemolekyler tar upp hålrum mellan metallatomerna. Föreningen är alltså snarast en metall-väte-legering. Eftersom mängden väte som löser sig i metallen beror på trycket, temperaturen och andra faktorer, går det inte att ange stökiometriska formler för interstitiella hydrider.

Miljöbil
I regeringens förordning för statliga myndigheters inköp av personbilar finns krav på att en viss andel ska vara miljöfordon. (Förordning SFS 2004:1364 och efterföljande). Förordningen innehåller en beskrivning av vad som krävs för att en bil ska betraktas som miljöbil. Denna miljöbilsdefinition avser endast nya personbilar med maximalt fyra sittplatser utöver förarplats.

Dessutom innehåller förordningen krav på bilens krocksäkerhet och hur stor andel av olika myndigheters inköp som ska utgöras av miljöbilar. Dessa krav beskrivs inte här.

Följande betraktas som miljöbil:

• Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller som släpper ut max 120 g/km koldioxid per km (motsvarar c:a 5,0 lit bensin resp 4,5 lit diesel per 100 km). De måste tillhöra miljöklass 2005 (bensinbilar) respektive miljöklass 2005PM (dieselbilar). Miljöklasskravet på dieselbilar innebär att de måste ha partikelfilter eller annan effektiv rening som släpper ut maximalt 5 mg partiklar per km.
• Fordon som drivs med etanol E85. Miljöbilar som drivs med E85 får maximalt förbruka motsvarande 9,2 liter bensin per 100 km och måste tillhöra miljöklass 2005.
• Fordon som drivs med naturgas-biogas (metan). Miljöbilar som drivs med gas får maximalt förbruka 9,7 kubikmeter gas per 100 km och måste tillhöra miljöklass 2005.

Automatväxlade versioner av alternativbränsledrivna bilar tillåts förbruka mer bränsle än maxnivåerna som anges ovan om de är identiska i övrigt med en manuellt växlad modell som klarar kraven.

N
Nickel-kadmium
"Gammal" teknik för ett laddningsbart batteri Under lång tid var begreppet uppladdningsbara torrbatterier synonymt med NiCd celler. I och med att kadmium förbjöds ur miljösynpunkt har nyare teknik ersatt NiCd. Nickel-metallhydrid  har bättre energi egenskaper och innehåller inte giftigt kadmium.

Nickel-metallhydrid (NiMH)
En teknik för tillverkning av uppladdningsbara batterier. NiMH-batterier är vanliga i bärbara datorer och mobiltelefoner. Batteriet liknar nickel-kadmium, men använder en anod av en metallhydrid, en mängd olika metallegeringar används. Det anses ofta vara mera miljövänligt än nickel-kadmium

S
Solcell
En solcell eller en fotovoltaisk cell är en anordning bestående av halvledare (ofta kisel) som fungerar som dioder. När dessa dioder belyses uppstår en elektrisk ström i diodens backriktning. Varje enskild cell ger upphov till en ganska låg spänning, varför solcellerna seriekopplas i solpaneler. Man kan också parallellkoppla solcellerna om man vill öka strömstyrkan.

Man kan generellt dela upp solpaneler i två grupper, solpaneler med kristallina solceller samt tunnfilmssolceller. Kristallina celler är mest förekommande idag då de har högre verkningsgrad än tunnfilmsceller. De består av kisel som dopats med olika ämnen för att få den önskade funktionen. De kristallina cellerna kan även de delas upp i två typer, polykristallina eller multikristallina och monokristallina celler.

Dagens solceller har en verkningsgrad i storleksordningen 20 % och är ännu ganska dyra. De används därför mest på platser som inte nås av elnätet, exempelvis satelliter och fyrar. Ett mer vardagligt exempel är små lampor för trädgårdsbelysning, där solceller används för att undvika kabeldragning. I dessa tillämpningar laddar solcellen en ackumulator under den ljusa delen av dygnet. Solceller är även ganska vanliga i apparater med låg effekt (till exempel miniräknare) där även billiga solceller fungerar tillfredsställande. Nya solceller med bättre verkningsgrad utvecklas ständigt; det senaste rekordet i laboratoriemiljö ligger på cirka 42 % verkningsgrad[1].

Solceller kan också anslutas till elnätet. Oftast förbrukas elen från solcellerna inom byggnaden, men man kan också sälja solelen på elnätet. I Sverige fanns i september 2006 nära 500 kW installerade nätanslutna solcellsanläggningar.

En solcell är en typ av fotodiod. Solcellen består av två skikt: P-skikt och N-skikt. Det vanligaste ämnet i solcellen är kisel som har fyra valenselektroner. N-skiktet är sedan dopat med ett ämne med fem valenselektroner, exempelvis fosfor, och p-skiktet är dopat med ett ämne med tre valenselektroner, exempelvis bor. Alltså fattas det elektroner i p-skiktet, medan det blir extra elektroner i n-skiktet. Elektronkoncentrationerna är alltså olika på ömse sidor om kontaktskiktet. Diffusion leder då till att elektroner i n-skiktet vandrar över till p-skiktet. Det n-dopade skiktet blir positivt laddat, och det p-dopade skiktet bli negativt laddat, med ett starkt elektriskt fält däremellan. I mörker finns här inga fria elektroner.

Men kommer det en foton från solljuset ger den ifrån sig sin energi till elektronen och om fotonen har tillräcklig energi kommer elektronen att exciteras. När elektronen hamnar i det elektriska fältet mellan skikten, sveps den till det positivt laddade n-skiktet, där den kan ledas ut i en yttre krets (elledning).

Solceller tappar i verkningsgrad när temperaturen stiger. Det har visat sig att det är förhållandevis enkelt att använda passiv kylning och därmed minska förlusterna när temperaturen stiger[4]

Solceller av plastfilm
Solceller konstruerade av plastfilm är inte särskilt effektiva men billiga att tillverka. Verkningsgraden kan ökas genom att vecka plastfilmen så att de på så sätt får chansen att träffas av det reflekterande ljuset [5].

Statisk elektricitet
Fenomenet statisk elektricitet uppkommer efter att två föremåls ytor åtskiljs, efter att ha varit i kontakt med varandra. Anledningen är att elektronerna dras med olika kraft till olika material. Uppladdningen blir större när två föremål gnids mot varandra, därför att kontaktytan då ökar.
Ett klassiskt exempel på statisk elektricitet är den som bildas vid kamning av torrt, nytvättat hår. Då fastnar det negativt laddade elektroner på kammen, vilket ger upphov till en laddning i både kammen och håret.

T
Termisk energi
Termisk energi är den inre energin i ett system som påverkas av temperaturen

Traktionära batterier
Batterier avsedda för fordonsdrift.Traktionära batterier har konstruerats för urladdningar ned till 80 % gång på gång och har därför mycket tjockare plattor. Den största skillnaden mellan ett riktigt traktionärt batteri och andra är att plattorna är solida blyplattor (ej "svamp" som på startbatterier) eller av "rörcellstyp" dvs. där rören i dom positiva plattorna omsluter det aktiva materialet som omger blyledarna.

Tyvärr är det ofta omöjligt att veta vad det är du egentligen köper på lågprisställen som specialiserat sig på startbatterier. Det populära golfbilsbatteriet är generellt sett ett "semi" traktionärt batteri - bättre än ett startbatteri, bättre än ett marinbatteri men inte alls lika bra som ett riktigt traktionärt batteri med solida blyplattor eller plattor av rörcellstyp. Å andra sidan så är golfbilsbatterier mycket vanliga och därför rätt så ekonomiska för små till mellanstora system. 

Traktionära industribatterier
Ibland kallade "truckbatterier", traktionära eller stationära batterier används när energi behövs under en lång tid. Dessa är därför konstruerade för djupurladdningar ned till 80 % eller till 20 % av full laddning. Dessa kallas för det mesta traktionära batterier för deras användning i truckar, golfbilar, sop- och skurmaskiner. Traktionära batterier har mycket tjockare plattor än bilbatterier.

Truckbatteri
Ett truckbatteri är uppbyggt av ett antal enskilda celler på vardera 2 V. Ett 48 V-batteri består således av 24 seriekopplade celler, som alla har samma kapacitet i amperetimmar. Varje cell är uppbyggd av bruna, positiva, fyllda rör och grå, negativa, smorda plattor, som innehåller olika blylegeringar (rörplattelektroder). Till skillnad från ett startbatteri, där det är de positiva elektroderna som har formen av plattor, utgörs de positiva elektroderna i ett truckbatteri av rör. Detta beror på att ett startbatteri ska kunna avge hela sin laddning som hög ström under kort tid, för att starta bilen, medan ett truckbatteri ska kunna ge ström under längre tid - hela arbetsdagen.
Elektrolyten, som leder till uppkomsten av en elektrisk spänning mellan batteriets positiva och negativa pol, består av utspädd svavelsyra.
Exempel
Ett 48 V-batteri på 500 Ah består av 24 seriekopplade celler inbyggda i en målad eller levasintbelagd batterilåda, som normalt är tillverkad av järn. Varje cell ger spänningen 2 V och innehåller 500 Ah, vilket grovt kan översättas till att batteriet kan avge 100 A kontinuerligt under 5 timmar, vilket motsvarar den nominella 5-timmarskapciteten. Om man i stället tar ut t.ex. 200 A, räcker batteriet bara i cirka 2 timmar och inte, som man skulle kunna tro, 2,5 timmar.

U
Urladdning
är den mängd energi som har tagits bort från ett batteri. Vanligen uttryckt i procent av den totala kapaciteten i batteriet. Till exempel betyder 50% urladdning att hälften av energin i batteriet har använts. 80% innebär att åttio procent av energin har förbrukats, så att batteriet nu bara 20% av energin kvar.

W
Watt
enhet för effekt och används ofta för att beskriva hur “stark “en motor är.  En annan enhet för effekt är  hästkrafter. En hästkraft motsvarar c:a 736 watt. För elektrisk effekt är formeln effekt = ström x spänning (watt = ampere x volt). Energin beräknas som effekten x tiden. Mäts ofta i kilowattimmar (kWh).

V
Ventilreglerade celler
en typ av battericeller som i princip är slutna. Om stort övertyck uppstår  i cellen (t ex vid överladdning) öppnar en säkerhetsventil och släpper ut trycket

Växelström
Växelström AC (eng. alternating current), är en elektrisk ström vars riktning växlar. Om strömmen vid en viss tidpunkt har en viss riktning kommer den vid en senare tidpunkt att ha en motsatt riktning. Kraftverksproducerade växelströmmar och växelspänningar är periodiska och följer med tämligen stor noggrannhet en sinuskurva.
Möjligheten att enkelt transformera växelströmmen har gjort den till standard i de allmänna elnäten. Därigenom kan man enkelt åstadkomma en lämplig spänning för olika apparater och maskiner, samtidigt som kraftöverföringen sker med högspänningsledningar vilka ger relativt små överföringsförluster.